spårvagnsbetraktelser

igår lr a i förrgår då, så träffade jag en ny man. d började med telefon..........

 

han ringde. jag missade svara.

jag skriver: va händz?

han ringer upp o frågar typ vad händzZZ

jag berättar att ja e ute o går

han: får man hänga på?

jag: .......... aa visst!?

en kvart senare ringer han upp igen.han åker visst bil. efter lite missförstånd lyckas vi hitta varandra.

jag hoppar in i bilen o vi börjar prata. inte en enda del av mig e nervös och han verkar lugn med.

han såg ut som sin bild. mörka ögon, mörkt hår och lite extra solbränd på kinderna. fint.

han: vart ska vi promenera då?

jag: slottsskogen kanske?
han: ja det kan vi göra.

han åker sen en väldig omväg men tillslut är vi framme och han hittar en parkering.

han: vilka stränder finns här? näset va med?

jag: näset, askimbadet, surte.......

han: du får visa mig!

helt plötsligt har vi ändrat riktning och tur var väl det. tråkiga slottsskogen??

vi åker lite fel och parkerar vid lisebergs camping men det gör ingenting. vi går längs stranden. doppar fötterna i det sommarvarma havsvattnet. och letar runt efter en bra sittplats. vi klättrar halvvägs uppför ett litet berg och berömmer oss själva för bedriften. han tjatar om att jag ska lära honom dansa salsa och när har jag någonsin sagt ej till det?

Jag märker att han vill kyssa mig när vi dansar. I början blir jag lite tveksam. Men sen ser jag bara med självsäker blick in i hans ögon. Han vänder bort blicken och ler. Sen kysser han mig. Mjuka läppar och mjuka kyssar. Vi klättrar ner. Vi gungar lite på en lekplats för jag älskar att gunga. Jag balanserar lite för jag älskar att balansera. Vi blir så myggbitna för myggen älskar mig. Och han kör bilen snabbt i mörkret och musiken är så lagomt hög.