självinsikt

- Jag behöver inte äta frukost
- Jag behöver inte äta lunch
- Jag föredrar att äta runt 5-tiden
- Om jag börjar äta sötsaker vill jag inte sluta förrän jag mår illa.
- Jag tycker om frukt väldigt mycket
- Jag får ner alla sorters grönsaker

Jag har nog inte riktigt förstått innan att alla tips man får om hur man ska äta
är givna utifrån andras erfarenheter.
Låtomoss gå genom tre av de vanligaste.

"Drick inte lightläsk"
Man motiverar rådet genom att säga att;
- innehållet är tvivelaktigt
- man blir sötsugen.
Men:
- det hindrar mig från att köpa en hamburgare (också tvivelaktigt innehåll).
- och jag blir inte sötsugen av det.

"Ät flera små mål, istället för några stora"
Man motiverar med att;
- det hindrar att man blir sötsugen
- det gör att man får i sig mindre kalorier
Men:
- det gör att jag konstant tänker på mat; När får jag äta? Vad ska jag äta? Inte så hälsosamt.
- jag är en person som äter mycket när jag väl äter. Jag blir inte nöjd på två ostbitar och därför blir mitt kaloriintag bara större av att äta oftare.

"Ät frukost"
Man motiverar med att
- studier visar att dessa människor har lägre BMI
- det kickar igång förbränningen
Men:
- om jag inte äter frukost vill jag inte heller ha lunch. Totalt sätt sänker jag min kalorimängd, så den lilla skillnaden som sker av att jag får lägre fettförbränning spelar ingen roll.


Antar att detta är det som kallas att bli vuxen. Man lär sig hur man fungerar och ändrar på småsaker för att må bättre. Lyssna inte på andra. Lyssna bara på mig när jag säger: Lyssna på dig.

oj då

glömde visst skriva idag.
kollar på kär o galen o spyr o bajsar ner mig.
japp

del 10 - han skulle försvinna

Han skulle åka till Brasilien i tre veckor. När vi varit tillsammans i 2.

Vi hånglade vid pedagogen.

"Du är så vacker"

paus för mer hångel.

"Du är så fin"

Ännu mer hångel.

Total överglädje i mig.

Vi gick nere vid hamnen.

Det var decemberkallt.

Varm kram.

Minns inte vad i all världen vi pratade om.

Förutom att han skulle åka och jag skulle vara kvar.


del 9 - vi, vi, vi

Vi gick på teater med klassen.
Jag har ingen aning om vad den handlade om, men hans hand var varm och i min.
Mitt huvud vilade på hans högra axel.
Det var ungefär en vecka efter vi blivit tillsammans. Vi hade inte sagt något till någon.
"Vad hade du för mys igår?" pikade Amelia förvånat och påträngande nästa dag i klassrummet.
Då berättade jag. Några i bänkarna runtomkring hörde. Och Amelias lilla, men stora mun skulle se till att resten fick veta det inom en snar framtid. Skönt.
Fast Maria fattade inte förrän flera veckor senare när jag kysste honom efter en lektion.
På andra våningen.
I norra byggnaden.
Så himla lycklig tid.

del 8 - med oss är vi vi men vilka är vi med dem?

Det var lite jobbigt tiden innan alla visste.
Hur i hela friden gör man så att det inte blir en stor grej av att två personer i samma gymnasieklass gillar varandra?
Och inte bara gillar varandra utan helt plötsligt är ihop också?
En dag satt han på ett av skolans breda fönsterbleck av tunga gammal glattslipad sten.
Jag ställde mig på golvet nedanför där hans knän och vader dinglade.
I en film hade det varit den där flirtiga scenen där tjejen är gulligt underordnad och killen sådär charmigt cool.
Senare berättade han att han velat kyssa mig där, framför klassen, men hela situationen med att ingen visste
gjorde att det tog emot.

dagens kalorier

IN
en tomat - 20 kcal
6 tunna skivor, kalkon - ca 60 kcal
en gurkbit - 10 kcal
tot: ca 100 kcal

UT
crosstrainern dryga timmen - 550kcal
styrketräning ca 45 min - 250 kcal
tot: ca 800 kcal
- 700kcal.

men igår blev de typ + 2000-2500...

del 7 - ett par

Efter fjärilarna flygit till afrika fram och tillbaka satt vi på två olika stolar vid datorn och kollade upp när min vagn skulle ta mig hem.
"Är det vi nu?" frågade han.
"Ja"
Den magiska stunden efter mitt svar hade han en sån stor kärlek och avgudan i blicken som jag aldrig varit med om varken innan eller efter.
Han såg på mig under ändlösa sekundrar utan att säga något och de rena, orädda ögonen blev tillslut för inträngande för mig. Jag som älskar att möta andras ögonsjälar.
Jag klistrade på ett leende och försökte bryta min is med ett:
"Vad har du på hjärtat?"
"Dig kanske."
Han hade ingen is. Bara ärlig förälskelse i hela sig.


Det måste vara en av mina finaste stunder.

del 6 - första kyssen

När vi tillslut lät våra läppar kyssas brydde jag mig inte om samspelet längre utan gav honom ett riktigt
västindiskt hångel. D.v.s. mycket, mycket tunga.
Min mun var så pinsamt torr av blyghet men hans var perfekt blötfuktig.
När jag märkte att han blev lite väl överrumplad av min karibiska behandling lugnade jag mig
och började tala hans hångelspråk.
Jag vet inte om det handlar om brasiliansk sed
eller om han helt enkelt glömde bort att han hade en tunga. längelänge.
Det gjorde han alltid faktiskt. Nästan. Förutom när jag fick nog och kysste honom som man ska det vill säga.
Och vissa sällsynta tillfällen, som skottår ungefär, då han lät sin tunga leka. Då mentalsvimmade jag av längtansglädje.

in och uttag

in: halvt äpple och 3 dl lättmjölk= 150 kcal
ut: ca 500 kcal på läpmaskin och 45 min styrka.
sjukt.
men igår hetsåt jag på kvällen. kanske 2500 kcal på fyra timmar.

mankanalltsågåneriviktsåhär



ps snart kommer sliskiga fortsättningen hehe

del 5 - första filmen hos honom

Lenny var den första jag träffade från hans familj. J hade ordnat något hemmabioliknande på sitt rum för vi skulle se på Kopps. Jag noterade inte riktigt det smickrande i tiden han lagt ner förrän hans bror talade imponerat om anordningen.
Vi låg brevid varandra efter filmen. En liveinspelning från en KanyeWestkoncert spelades flera gånger om.
Vad är tid?
Han smekte sin hand över mitt ansikte. Fram och tillbaka över öronen. Håret. Han sa åt mig att slappna av.
Jag njöt i hela själen. Ögonen vilade och jag längtade så efter hans läppar.
Våra ansikten kom närmare ju fler låtar som tog slut och började om.
Hårda raplåtar med kraftig musik. De skrällde som kastruller mot plåtlock. Rakt in i märgen.
Han var så fin och så nära.
Våra läppar närmade sig varandra som motsatta magnetiska poler,
men övergick i att repellera som två pluspoler i en retsam lek.
Det var han som skrev reglerna, och jag älskade det.

jag dör snart

hur ska man förklara ångest? annat än ångest
jag dör från insidan
iblnd känns det inte. men hjärnan vet
jag dör. jag dör. JAG DÖR!
Jag kan inte och får inte skrika.
Lever ju i ett utvecklat samhälle för bövelen
Åh.
Jag kan inte.
Låt mig dö, snälla!?
Varför ska det finnas andra människor runt mig?
Kan de inte bara dö, så jag slipper?
Jag vill inte se er.
Vill inte vill inte.
En random kille skriver hej till mig, vilket gör att jag känner mig kvävd.
Helt vanligt.
NEJ!
Vem är jag?
Jag vill inte dö.
Jag vill dö.
Jag vill hoppa från en ljusblå liftkran.
Känna lufttrycket mot hela min underkropp
På samma sätt som jag känt det mot min högerarm under barndomsbilturer.
Låt mig.

del 4 - första dejten

Lördagen kom. Jag hade försökt ordna så att vi bara skulle träffas och plugga. För att hålla det vänskapligt tänkte jag för mig själv. Men det gick han inte med på...
Han ville göra något roligt. Vi bestämde att vi skulle gå på bio. Jag ignorerade det faktum att en bioträff brukar innebära att det handlar om en dejt. Det var svårt att säga nej för jag ville inte att det skulle bli konstigt mellan oss.

För att göra träffen mindre romantisk hade tänkt betala min egen biljett. Men när jag var på väg kom jag på att om biljetterna var reserverade hade han antagligen redan betalat för dem. Attans.

Han stod lutad mot en pelare vid entrén till Bergakungen. Jag var några minuter sen.
Jag maskerade min nervositet med ett överlägset leende. Hans ansikte som varit slappt så när som på en spänning i pannan blev uppmärksamt på en sekund när han såg mig och han ställde sig upprätt.
När jag insisterade på att betala för mitt godis protesterade han med argumentet:
"Vad ska hon i kassan tänka om mig?".
Min gåva att tolka komplimanger negativt väcktes kanske precis där och då. Varför skulle han bry sig om henne?

Vi tog en promenad till valand genom heden när filmen tagit slut och hoppade på 4ans spårvagn.
"Är det en synd att vara söt?"
"Nej" (naivt oförstående av smicker)
"Tur för dig"
Det var så himla smörigt att jag blev generad. Jag visste att huden under mina ögon var mörkt trött och att mitt svarta smink kletat ut sig. (Ej vattenfast. Hade inte gråtit men det var bara isadora-sämst)
Vi bytte msn innan han skulle gå av vagnen vid sin hållplats. Hans msnnamn såg ut att vara på spanska. Jag smälte.

del 3 - the wave

Han blev alltså den nya killen i klassen. Den nya killen är alltid lite extra intressant.
När jag fick veta att han var halvlatino växte intresset ännu mer. Latinos var min stora svaghet.

The wave.
Jag hade gått dit med Lina och några från hennes klass. 
Jag hade träffat Alen och Soran vid korsvägen precis innan och kände mig så härlig när jag gick fram mot kön in.
I den främre delen av kön stod han. Jag gick fram mot honom och hälsade. Stämningen var tonårsaktigt förväntansfull när jag förklarade att jag skulle gå tillbaka till mina vänner.
Jag minns hur hans ögon bad mig att stanna. Hans hand drog mig tillbaka till sig.
"Vänta"
Jag hade shorts och en vit tunika från Gina Tricot. Mitt ansikte vändes mot honom igen.
Mot en pojke som var någon decimeter längre än mig. Upp mot hans ansikte
som var så stiligt i det alkoholfria diskoljuset.
Han frågade om jag vi inte kunde hitta på något den kommande lördagen.
Det var lite jobbigt för jag var ju inte intresserad. Än.
Blev jag någonsin det? På det där underbara förälskade sättet?
Jag frågade mig det många gånger men kan fortfarande inte ge ett säkert svar.

innerligheten

kalorier in - ca 100 kcal (gurkbit, wookade grönsaker, äppelbit och mjölk i teet)
kalorier ut - ca 550kcal (gym
)

magen är tom men glad.
låren dunkar. Det är blodet som trycker utåt.
kroppen fick jobba hårt idag.
den tilläts sluta när den kände sig hjärtsvag.
Länge var han allergisk mot mitt blod
men han vande sig.
Han klarade aldrig att ta emot mitt sot.
skammen dansar med stoltheten.
det eviga, ärliga paret.

del 2 - Lars

Vi var varandras motsatser.
Han satt där likgiltigt med smutsgrå hörlurar och mer jeansgrå byxor.
Fingrade på sin musikspelare.
Jag var däremot överengagerad och totalt närvarande.
Självklart skulle teatern handla om invandrare vs. svenskar.
Från "Ö till A" bestämde jag att den skulle heta.
Den skulle handla om en stackars svenne som tvingats flytta från Örgryte
och börja på en skola i Angered. Självklart fick svennen rollen som svenne.
Detta var tiden innan jag fått tillfälle att reflektera över begreppet klass,
men sociala olikheter var spännande och aldrig långt ifrån mina tankar. 
Jag, den mörkaste i dramagruppen med min guldbrunbleka hy, skulle spela svennens mamma.
Helt vanligt.
Han blev min son "Lars".
Även i klassrummet.
"Kalla honom Lars" sa jag till mina klassisar när han senare bytte ut sin egen klass mot vår.
(Det smeknamnet fastnade dock inte lika väl som "fittjulle" kom att göra år senare...)
När allt skulle spelas upp hade jag en blond lockig peruk, tjockt med färgstarkt läppstift
och kände mig ganska het.
Det visade sig att även han tyckt det men det blev inga kyssar bakom scen.
Inga kyssar alls. Inte än.



17:05

13:45
- Nu har jag spelat fotboll
16:52
- Okej. Älskar dig :(
- Älskar dig med varför ledsen NN?
- Är alltid ledsen
- Inte när vi pratade i veckan då sa du att du var glad och mådde bra
- Fasad
- Men du sa ju det?
- Sluta dömma mig tack
- Jag dömmer dig inte. Saknar dig som en galning


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu kommer ni under en tid att få massa massa tillbakablickar från en kärlekshistoria.
Min kärlekshistoria.
Min största. stora. enda.
Allt som skrivs är direkt från verkligheten.
Det jag är osäker på skriver jag inte.
Det som är tråkigt förroligar jag inte.
Ska försöka fixa så det blir en 00:00 publicering per dygn.
Första delen är redan inlagd retroaktivt om man kan säga så.

känslan av att

en menslukt sprider sig omkring dig men den är inte din.
den kommer från papperskorgen några decimeter från undersidan av din näsa.
den där kraftiga äldre mannen stirrar på dig
genom reflektionen som lampljuset bildar i glasrutan när spårvagnen kör in i den mörka tunneln
du inte duschat på flera dagar
fast egentligen gjorde du misstaget att basta efter du duschade igår.

den är klibbig
det sticker i slemhinnorna
och magen är en fylld potatissäck

del 1 - det allra första suddiga mötet

Jag valde drama som estetisk verksamhet, efter mycket grubblande.
För hans del handlade det mer om ett slags insnubblande.
Eller var det ödet?

Dramagruppen skulle på eget bevåg delas in i två grupper.
De två grupperna skulle bestämma sig för och spela upp två olika små föreställningar.
Till en början bara satt vi där på stolar i en ring. Halft förlamade inför uppgiften.
Efter ett tag började några entusiastiskt tala om att föreställningen kunde ramas in
av en person som drömt allt som skulle utspelas.
Jag tyckte det var en idiotisk idé; det sa ju absolut ingenting om handlingen!
Ungefär hälften av eleverna i rummet verkade resonera som mig.
Gruppen jag hamnade i blev alltså någon slags antigrupp.
Jag observerade vant att den andra gruppen nästan bara bestod av svennar.
Vi å andra sidan var blattar. Alla utom en.

om jag kunde spy på beställning

hade min porslinsstol fyllts av
havregryn, socker, kakao och kokos
indränkt i syrlig magsaft
mina knän hade fått möta det kalla klinkersgolvet
nu är det sjuka bara inom mig
och ångesten kommer inte ut

dry eyes

jag vet att jag har känslor
men de vågar inte visa sig
jag kan inte gråta
så nu vågar inte skratta för högt
det är så långt ifrån vart jag är
tänk om jag slits itu?

mirakel

en riktig vän
tänk att jag får ha det
blir så generad
när jag stöter på äkta kärlek
som inte vill ha min kropp
utan bara vill umgås med mig, för mig helt enkelt

jag har hittat den magiska formeln: att komma över den du älskar

att komma över den du älskar;
på dagarna ska du träffa alla människor du har i din närhet;
familj, vänner, bekanta, roliga, yngre, äldre.
på kvällarna ska du överdeppa;
tragiska spotifylistor, stirra upp i taket, känna smärtan.
när du inte kan sova;
ring den där roliga, sköna killkompisen du känner och prata  massamassa skit

res till när- och långtliggande städer så mycket diu kan
spring på löpband
ät bara sallad när du är själv
frossa och titta på film när du är med andra
skriv texter som ryker av påstått allvetande av hur man kommer över honom

min sista sorgsna lördag

ett varmt bad fördriver tiden
små hudbitar flyter och sjunker
bananflugorna fastnar i den fuktiga spegeln

sanna jag

min räddning. ligger i din kärlek.
skulle vilja skriva så, men jag har ingen kärlek längre.
önskar att jag kunske säga till honom att komma tillbaka
bara att skriva det får mitt inre att darra. på riktigt darra.
jag bytte lakan i sängen idag
som en del i någon slags pånyttfödelse
men innerst inne vet jag
att jag inte vill gå vidare
jag vill må dåligt i flera månader
jag vill inte gå i ett friskhetsprogram
och göra alla rätt
jag vill göra alla fel, på fel sätt

a cup of tea

Ive been meaning to get out of bed
and seek and find my hidden phone
unfortunately Ive come to find
my legs are made of lead and stone

fortsättningen

färdigtränad
ligger helt utmattad i sängen
lyssnar på quetzala blancos spotifylistor
om romantisering av psykisk smärta
är att mitt i all ångest på ett magiskt sätt hitta lite glömt ljus
då är jag skyldig och kommer fortsätta vara skyldig

mitt fiiiiiiiiina utseende

just nu:
fet mage
finnigt ansikte.
why oh why.
jag ska fixa i ordning mig så gott det går.
kolla mig i spegeln.
och om spegelbilden godkänns, bege mig till gymmet
sjukt att jag måste känna mig fin för att våga mig dit.
sjukare att det antagligen är många andra som tänker samma.
älskar stackars folk <3

körsbärsmos

Ibland kan jag inte tänka.
Det beror på att någon spytt i min huvud.
Glöm bokstäver och bilder för det är så det känns.
Kanske mår jag bra, kanske är jag arg, kanske psykiskt sjuk.
Självinsikt är att fräta fram sitt omedvetna.
Ibland får jag mig att tro att jag vet precis allt om mig själv.
Jag ser mig uppifrån.
T.ex. nu.
Och nu.
och... tills man inte orkar mer.

11-11-11 11:11:11

wooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooow
jaleverjaleveeer
vilken underbar stund.
jag sitter o kollar på 7th heaven.
har ätit fil m. musli och ett äpple i ett försök att bli normal.
ska hämta upp laura kl 13:30
och vara barnvakt till typ 5
och sen träffa the creew. t,f,e,t,r,p
magen är så himla uppsvälld.
im scared. typ.
nu blev det reklam.
eftertio.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!

magsäck

små frosserimyror biter hål i min mage inifrån.
chocolate chocolate chip cookies
med vaniljglass
och kolasås
pressar, pressar på.
sockerkristaller som gnider och skaver säcken större.
imorgon får det nog plats ännu lite till.

rejection

finns ingenting värre.
ingeningenting.
------------

ska jag besluta att aldrig förlåta honom för att han ej kan lova mig,
eller ska jag bli överlycklig för att han inte gett upp helt trots allt...

det finns folk som tycker om mig

alltså mig. migmig. för mig.
två personer. m och r. två nya.
älskar dom. men vågar knappt. men försöker.
de är så fina människor att det är helt sjukt otroligt hur lyckligt lottad jag är.
jag insåg inte ens att jag kunde få vara deras vänner.
alla har nog sånna runtomkring sig.
och det fina är att sånna människor vill vara vän med de som vill vara vän med dem. på riktigt.

i smell like sh*t

och jag bryr mig inte ens.
jag längtar tills alla jag känner är döda.
då kan jag bli fet, stinka och bara vara allmänt äcklig
UTAN ATT NÅGON BRYR SIG!
varför måste man lukta gott?
leva sunt?
bry sig?
ah. lättja. katolsk synd

Om

Min profilbild

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort