spårvagnsbetraktelser

Det var ett sånt där magiskt snöfall.
Inte årets första, men nästan och jag kunde låtsas det med lätthet.
Luften verkade ha högre densitet än vanligt.
Stora, självklart fanns det små också
men det var de stora som skapade magin,
snömirakel ringlade långsamt ned.
De var många också.
Säkert trettio per kubikmeter.
Ja, jag är naturare, och ja,
jag har för några timmar sen skrivit höstterminens sista prov.
Det är första gången på länge jag tillåts,
eller tillåter mig själv att stanna upp.

Idag älskar jag snö.