spårvagnsbetraktelser

Fast i min kropp Jag vill bara vara i hans Om jag kunde byta kropp med honom skulle jag vara lycklig för alltid han är så himla perfekt De vackraste ögonen jag sett, men jag sa det aldrig till honom. Finaste musklerna har han, eftersom han är en atlet Han simmar som en delfin. Han är så himla vacker. Han skrattar som en treåring. Jag är så sjukt kär. Jag var helt underbar med honom. Jag förstår inte hur han inte kunde älska mig. J hade älskat sönder mig. Men jag kanske bara kan få sextonåriga pojkar att älska mig. Jag kanske inte är en sån som män blir kära i. Vad är felet? Är jag inte tillräckligt snygg? Är jag inte tillräckligt kvinnlig? Är jag inte tillräckligt levande? Är jag inte tillräcklig?